Det är en av mina grundregler att det skall vara människor i bilden, men jag har tänkt tvärt om tidigare. Jag brukade tänka att människor störde mina bilder. De gjorde oberäkneliga saker, tittade in i linsen och var allmänt mycket irriterande. Jag ville skapa rena bilder där någon slags former och strukturer var helt förhärskande.

Numer gäller alltså det motsatta: bilder utan människor är ödsliga, tomma och ofta väldigt egendomliga. Men kanske är det just det som du vill förmedla? Du ska ta bort människorna ur bilden när deras frånvaro tillför något. Här på Västerlånggatan är alltid fullt av folk, ett myller av turister, men vid halv sju en söndag är det stillsamt. Gatan blir något annat utan allt folk.

Stängda butiker. Tystnad. Den vindlande gatan talar för sig själv, kanske drömmer den? Det blänker i vattenpölar efter nattens lätta regn, som morgondagg mot gatstenen.