Innan jag satte igång att jobba analogt igen så hade jag fått några idéer som jag använde i mitt fotograferande och som jag sedermera har blivit av med. Den första var att jag skulle använda hela sensorn, och att beskurna bilder var en ursäkt för att få komponera illa i kameran. Jag trodde också att en bild i kameran skulle vara mer eller mindre klar, och att jag skulle göra så mycket som möjligt i exponeringsögonblicket och så lite som möjligt i datorn.

Anledningen att jag tänkte såhär var ju att jag hade fått en romantiserad bild av äldre tiders mästerfotografer. Jag tänkte på dem som just fotografer, och inte förstoringsmästare och mörkrumsmagiker. Jag glömde bort hur man gjorde förstoringar förr, och ville minnas det som att man oftast bara förstorade negativet rakt av, för det var så jag gjorde. Jag kunde inget om retuschering eller papper med variabel kontrast. Det var sällan att jag brände och skuggade.

I själva verket är den digitala efterbehandlingen en förlängning av gamla tiders mörkrumsarbete. Man fick jobba med vitbalans förr också, och ställa kontraster. Man fick retuschera bort damm, födelsemärken och andra fläckar då som nu. Möjligen gjordes det med en annan känsla, just för att man jobbade med händerna.

Klar i kameran?

Antingen blir du klar i och med kameraarbetet, eller så behöver du mer eller mindre efterarbete i datorn eller i mörkrummet. Om jag gör färdigt en bild i low key direkt kameran så säljer jag detaljerna i skuggorna totalt. Jag kan jag aldrig ändra mig och plocka fram detaljerna ur skuggorna igen. Varför då inte göra ett negativ som innehåller så mycket information som möjligt? Det finns alla möjligheter att ändra bilden i efterarbetet, oavsett om du jobbar digitalt eller analogt.

Det är sällan jag behöver vara klar i kameran. Vid Stockholm Fotomaraton fick jag en och annan aha-upplevelse när jag försökte göra allt färdigt direkt, men bilderna skulle lämnas in som färdiga jpg-filer direkt från kameran. Ibland kan det också vara så att jag vill ha ut en bild på nätet med lite hast, till den här bloggen till exempel. Då är det smidigt att skapa en färdig jpg-fil, men det är inte mitt favoritsätt.