Ökande kunskap inom ett ämne som fotografering ökar inspirationen. Att kunna göra mer saker med sin kamera gör fotografen mer kreativ i sitt bildskapande. Jag brukade få riktigt bra bildidéer bara av att läsa handboken för min senaste kamera. Tekniker för att synkronisera blixten med andra ridåen och på så vis skapa ljusspår. Räkna ut det hyperfokala skärpedjupet. Bulb-exponeringar med stativ. Grundläggande teknik som man måste testa någon gång, och som oftast står beskrivet i handboken.

Sedan följde mer avancerad kunskap genom att läsa diverse enklare fotoböcker, och senare mer avancerade böcker. Ibland blir tekniskt kunnande till en barriär när man på förhand vet vad som inte borde fungera kan det leda till att man undviker vissa situationer. Det är inte alltid bra. Men när man lär sig något som öppnar nya möjligheter så är det bara att tacka och ta emot. Allt läggs så småningom samman, kunskapen ökar och inspirationen kan komma till användning i riktigt bra bilder.

En mästare som inspirerar

Jag har ofta funnit hänvisningar till Ansel Adams. Han nämns i så gott som alla fotoböcker från den analoga eran. Inte minst så nämner de flesta böcker zonsystemet mer eller mindre i förbifarten och Adams nämns som en av uppfinnarna.

Hur som haver så beslöt jag mig för att läsa Adams direkt, och fann precis som jag hade trott en mycket tekniskt driven fotograf och författare. Det jag inte väntade mig var att finna så mycket inspiration till komposition och bildbehandling som jag gjorde. Adams skriver mycket väl, inte på det sätt som är brukligt bland amerikanska fack-skribenter idag, utan sakligt, kort och utan alltför många omskrivningar. Hans böcker ser heller inte ut som en portfolio, utan är en textmassa med vissa relevanta bildexempel. Bilder på helsidor inskränker sig till några få per kapitel och är då tydliga och relevanta exempel på vad det kapitlet kommer att handla om. Däremot finns det många bildexempel som renodlar ämnet och visar på resultat av försök som jag själv inte har tålamod att göra.

Inspirationen som jag funnit handlar först och främst om bildhantering, alltså olika tankar om komposition. Adams fotar mellanformat med en Hasselbladare, men det som han är mest känd för är oftast taget med en storformatskamera. Och han skriver mycket om kamerateknik, exponering och bildhantering i ett långsamt tempo (även om actionfotografering nämns i förbigående). Det sammanfaller just nu med att jag skaffat en storformatskamera, och det får mig att känna mig extra taggad att lära mig om det.

Om du inte redan gjort det tycker jag du ska läsa Ansel Adams tre kända böcker; The Camera, The Negative och The Print.