Jag deltar i några grupper på Facebook där folk talar om sina fotografier, visar upp vad de skapat och ger varandra konstruktiv kritik. Det är väldigt givande att tala med andra om sina fotografier, och jag värderar de diskussioner som uppstår mycket högt.

Härom dagen frågade någon om man kunde publicera ett fotografi av en gatubild där inga människor fanns som just en gatubild. Diskussionen böljade en stund, kanske borde man hellre kalla det för en landskapsbild? Borde det inte finnas människor med för att skapa ett skeende? Jag anser att en enstaka bild på Facebook kan vara antingen eller, eller ingetdera. Just den bilden hade fungerat lysande både i en utställning om stadslandskapet eller bland andra gatufotografier.

Min definition av gatufoto

Jag tycker att gatufoto behöver berätta en historia. Att bara fotografera diverse människor som promenerar i en stad räcker inte, tycker jag. Det måste finnas något mer, ett motiv. Kanske är någon väldigt spännande klädd, kanske speglar ett ansikte en påtaglig känsla, kanske är ett fordon anmärkningsvärt på något sätt? Jag är inte så beroende av ett avgörande ögonblick, men jag vill åtminstone ha något att fundera över när jag tittar på ett gatufoto.

Bilden ovan är ett gatufoto, det vidhåller jag bestämt. Där finns inga människor med, men det finns en tydlig ledtråd som visar att människor funnits där ganska nyss. Jag älskar att det inte finns något solklart skeende, utan bara de frågor som ballongen antyder. Vems är den? Var kommer den ifrån? Varför finns den just där?