Det kan verka lite egendomligt att använda färgade filter när man fotograferar svartvitt, man ser ju ändå inte skillnad mellan olika färger på bilderna. Men om man funderar lite på det så är det helt logiskt. När man registrerar färg i olika grå nyanser så hamnar vissa nyanser närmare varandra än de borde vara. Grönt och rött kan verka långt från varandra för ögat, men hamnar ofta alldeles för nära varandra på ett svartvitt fotografi.

Lösningen är att manipulera färgnivåerna, och den enda gång vi har möjlighet att påverka färgen är innan den blir grå på negativet. Ett grönt filter släpper igenom grön färg utan påverkan, och färger som finns i närheten på färghjulet påverkas rätt lite. Rött däremot, som är komplementfärg till grönt, sänks ganska påtagligt. Därmed uppstår en skillnad mellan rött och grönt som blir naturligt för betraktarens öga.

Gulfiltret

Svartvit film tenderar att vara lite för känslig för blå färg. Blå områden blir därför lite ljusare än de upplevs av ögonen. På ett fotografi kan en blå himmel gärna se helt vit ut. Det här var ett större problem med äldre tiders film, och det fanns en tid när man alltid skulle ha ett gulfilter på kameran bara för att kompensera för filmens överdrivna blåkänslighet. Det har blivit bättre med tiden, men vi tjänar fortfarande på att ta ner blåljuset. Om inte annat så slipper vi förhoppningsvis kritvit himmel.

Paradmarsch

Yttre borggården vid högvaktsavlösning.

Skillnaden mellan att använda ett filter eller inte är större än att försöka jämföra olika filter med varandra. När jag fotograferar utomhus har jag slentrianmässigt ett gulfilter på mina kameror. Vill jag lyfta fram himlen lite extra använder jag ett orange- eller rent av ett rött filter istället.

Kring slottet fungerar det bra med orangefilter. Det höjer nyansen i de brunorangea väggarna en aning, gör de blå uniformerna mörkare och lyfter hudfärgen i ansiktena på publik och militärer. Dessutom plockar det fram kontrasten i molnen ovanför.

Varför finns det ingen standard?

Det är inte helt enkelt att jämföra olika filter med varandra bara genom att läsa i kataloger. Det finns inget universellt system som kodar alla de filter som finns. Det beror på att olika tillverkare har haft olika tankar om hur man ska sortera sina filter. Det som kommit närmast att bli någon slags standard är Kodaks Wratten-siffror. De är dessvärre helt ologiska, och man kan inte utläsa någon särskild information ur koderna. Och vissa tillverkare sätter dessutom Wratten-nummer på sina filter utan att de egentligen stämmer överens med de Kodak-filter som bär samma siffror.

Filterfaktorn

En siffra man borde kunna lita på är filterfaktorn, men det är inte en absolut siffra det heller. Filterfaktorn anger hur mycket filtret tar ner generellt ljus oavsett färg. Filtren tar ner sina komplementfärger med en högre faktor än den angivna, och sin egen färg med en faktor som är lägre. En mer korrekt filterfaktor kan bara räknas ut i en kalibreringsprocess som involverar hela ditt fotosystem från exponeringsmätning till förstoring.

Idag är det Tiffen som har licens på att tillverka Kodaks filter. Jag köper mina filter därifrån om jag har möjlighet, men oftast använder jag de filter som så att säga följde med när jag fyndade kameran eller objektivet. Jag brukar försöka utvärdera mina filter med digitalkameran innan jag använder dem då har jag närmare koll på vilken filterfaktor jag ska räkna med.