Dragonmusikkåren 30 april 2015. Kodak Ektar ISO100.

Om hösten och om våren måste man fotografera i färg, så de senaste veckorna har det suttit färgfilm i alla mina kameror. Det har gått så långt att jag har svårt att visualisera en bild i svartvitt. Färgen är påträngande på något vis. Jag är antagligen programmerad för att spana efter färgglad frukt och ätbara gröna växter. Under vintern har jag känt mig skicklig på att komponera i svartvitt, men det kan ju kanske bero på att allt jag sett har varit mer eller mindre svartvitt till att börja med?

Rhododendron i Botaniska, Göteborg.

Rhododendron i Botaniska, Göteborg. Ektachrome ISO64, utgången 1999.

För några veckor sedan kändes svartvitt helt otillräckligt när körsbärs­blommorna började slå ut, så jag laddade en kamera med negativ färgfilm och gav mig ut. Min fotografiska blick slog in på färg så snabbt att det kändes som att den hade längtat efter att få leta efter färg. Det var en fröjd att se, komponera och fotografera.

Det fanns lite utgången dia i frysen som jag kunde ladda Hassselbladaren med. Sen blev det aldrig tillfälle att fota med den förrän vid konungens födelsedag, 30 april. Och då vågade jag inte riktigt lita på film från 1999 så jag laddade ett magasin med negativ färgfilm också. Tack och lov, för den gamla diafilmen blev alldeles lila.

Min uppfattning var nog att jag skulle använda digitalkameran när jag skulle fota färg. Jag har inte sett någon anledning att fota färgfilm, även om jag gjort det ibland ändå, mest på skoj. Men just nu är jag helt såld. Det blir fantastiska resultat, och jag kan fortsätta använda de kameror som jag nu är bäst på att använda.