Jag tycker som sagt att det är ganska mycket svårare att göra färgbilder. Svartvitt är enklare att komponera och att hantera i efterarbetet. Färgen innebär nya svårigheter för mig.

Ibland så kan den också utgöra själva bilden. Dagens exempel är ingen höjdarbild. Skuggan i bildens förgrund är för tung och gör huvudmotivet, de två cyklisterna, nedtonade och kontrastlösa. Sen har jag problem med ljusläckage i ett av mina filmmagasin. Nu vet jag vilket…

Som exempel gör sig bilden ändå mycket bra. Cyklisterna har valt att klä sig i samma färg, likadana hjälmar och har dessutom likadana cyklar från Zinkensdamm. Färgen binder ihop de två, och ger bilden mer sammanhållning än den skulle haft om den vore svartvit.

Det är så man måste använda färg. Den måste tillföra något. Det blir ytterligare en dimension för fotografen att hålla reda på. En mycket stor dimension, för vi människor är känsliga för färger.