Trying to be prepared for everything makes you prepared for nothing

Så säger Ken Rockwell i flera av sina utmärkta artiklar om fotografering. Och så är det naturligtvis. En viktig aspekt när det gäller att bygga sig en utrustning som är så användbar som möjligt är faktiskt att eliminera val. Jag vill inte stå in i sista sekunden och fundera på om jag har med mig rätt grejer till en given situation. Därför har jag noga tänkt igenom vad jag faktiskt använder för funktioner hos en kamera, och försökt att planera mitt förestående inköp så nog som bara är möjligt.

Nu är det i alla fall beslutat att jag köper en ny digitalkamera, med inriktning mot att använda mina gamla fina objektiv till Canon FD, först och främst, och Leica. Jag känner inget behov av att köpa nya objektiv till en början, men det kommer väl förr eller senare, antar jag. Det är också bestämt att det blir en Sony A7 II som faktiskt redan nu går att få tag i begagnad. Min förhoppning, som jag nämnt tidigare, är att försöka få upp bilder lite fortare framöver. Därmed inte sagt att jag lagt undan mina analoga kameror – inte alls. Däremot kan min nya kamera hjälpa mig att ta det lite lugnare och jobba under lite mindre press med bloggen. När jag gör analoga bilder så gör jag det faktiskt för att det skall få ta lite tid. För att bevara ögonblicket. Där rör jag mig mot enklare och enklare teknik, och där är jag helt nöjd med de kameror och de objektiv som jag har nu.

Nu när jag jobbat ungefär en månad efter min föräldraledighet har jag börjat förstå hur det kommer att vara framgent; det kommer inte att finnas tillräckligt med tid för att göra alla bilder på rätt sätt, och dessutom skriva några ord om dem innan jag lägger upp dem på nätet. Det får bli snabbare, enklare och effektivare framöver. På något sätt ska jag fortsätta att hålla min standard uppe när det gäller den här bloggen. Det är min nya utmaning till mig själv; att publicera enligt plan även när tiden tryter.