Werner Schaden är finmekaniker och kamerareparatör på Lp-Foto.

När jag träffar Werner på ett konditori i Spånga är jag så klart tvungen att fråga honom som har jobbat med i stort sett alla kameror som finns;

Vilken kamera är egentligen bäst?

“Jag tycker väl Canon är bra, men de är inte lika bra längre. Nu är det för mycket plast i deras objektiv. Nu är Nikon bättre, det måste sägas.”

Vilka kameror använder du?

Två kamerahus, några objektiv, filter och en liten kameraväska

Canon A1, och Canon EOS 5D

“Jag har en Canon EOS 5D. Fram till senaste auktionen på LP hade jag en Zeiss Contax. En autofokuskamera, ett stort åbäke med massor av objektiv, men jag sålde bort det där nu. Min dotter har fått barn, och jag har insett att det inte är någon idé att försöka fota med de där grejorna. När allt är inställt är ungen borta. Annars var jag mycket nöjd med de där Contax-grejorna.

“Jag har en sån där liten också, men då är det en Nikon, och det beror nog på att LP har en bra kontakt med Nikon.

“Om jag säger något bra om Canon där, då är loppet kört. Medarbetarna har ju Nikon skrivet på ryggen.”

Vad fotograferar du?

“Barnbarnen. Jag lägger ut bilder på Facebook ibland.”

Men har du jobbat som fotograf någon vända?

“Nej. Icke. Och om man tittar på det nu, det är väl ett utdöende yrke? Det ser man ju ofta också i tidningar, att de säger upp fotografer och sådär. Med de här digitala kan ju nästan vem som helst ta nån bild. På de där ritkigt stora tidningarna, Life och vad de heter, där finns det säkert kvar riktiga fotografer. Men annars tror jag det inte, man ser ju på dagstidnignarna, de sparkar fotograferna. Det är ju synd om dem. Jag fattar inte det, att vissa utbildar sig till fotograf.”

Spegel mot spegel

Analog känsla, Rolleicord III servad av Werner

Jag brukar ju säga ibland att jag tror att det analoga håller på att få en renässans, men Werner håller inte med. Från hans horisont är det i stort sett lika nu som för några år sedan. Jag frågar om hans kunder blir yngre och yngre?

“Det är både ock det jag ser inne på LP.

“Det roliga är att jag som reparatör tar emot grejor så ser man ofta att det är tjejer, 17 – 25 år, som kommer med sin analoga kamera. Jag tror killarna har sina telefoner, medan tjejer, de kan planera. Det har jag märkt att det är mycket tjejer.”

Jag har talat med fotografer som lade av i och med det digitalas intåg. Kan det kännas lika för en kameratekniker? Att det digitala har ersatt hantverket?

“Ja, i stort sett.”

Har du varit med på den digitala resan och suttit med datorverktyg och mätt upp kameror?

“Delvis, delvis. Idag är det ju så att om du har fel på vissa grejor så byter du hela enheten. Förr var det så att man bytte delar, så är det ju inte längre.”

Så känslan har försvunnit?

“Ja, det är ju inte samma sak. Förut när man höll på med mekanik, det var väl en sak. Man bytte ett hjul, eller en fjäder. Nu idag så finns inte så många rörliga delar, det är väl zoomen, det är väl det enda som är rörligt. Och i slutaren, kanske finns det något hjul här eller där? “

“Däremot många har hotat mig till livet. Jag får inte lägga av. Absolut inte, säger de, vad ska vi göra då? I princip är vi väl tre stycken som fortfarande håller på nu, och vi gör ju lite olika saker. Kalle på K-R gör ju också Leica och Rolleiflex, men framför allt Voightländer- och Zeiss-kameror behöver man ofta ha speciella verktyg, annars kan man aldrig laga dem.”

Filmordigital

Film eller digitalt?

Vad tror du händer framöver?

“Jag tror nog att så som det är, så kommer vi nog inte att fortsätta. Nu kan de inte gå så värst längre med det där. Med det digitala. Vad ska det bli mera? Man vet ju inte, men jag har inte hört någonting i alla fall. Man brukar annars höra att någonting sånt, eller sånt är på gång. Det som jag misstänker är att kameran kanske kommer att försvinna helt och hållet. Och så kommer telefonen att ersätta den istället. Kompaktkameran har gått ner 35%, och det är ju telefonen som har tagit över.

“Men å andra sidan, pixlar är ju inte allt. Om det är dålig optik, då kan du ha hur många pixlar som helst, och det blir ändå inte bra. Förut var det många som jagade pixlar, men tänkte aldrig på att även optiken måste vara bra.”

När vi avslutar vår lilla sittning med att göra ett snabbt porträtt av Werner använder jag för enkelhets skull en digital kamera, men objektivet, ett Canon FD 85mm f/1,8 är genomgånget och servat av Werner. Han har gjort iordning mer än hälften av mina gamla prylar. Jag har mycket att tacka Werner för, och jag hade tur som träffade honom vid rätt tillfälle. Första gången som jag alls köpte ett objektiv på Tradera så var det Werner som var säljare. Han har hjälpt mig mycket hela tiden som jag fotograferat analogt.


Historik

Werner är född och uppvuxen i Österrike. Som ung man kom han till Sverige direkt efter sin värnplikt med en examen som finmekaniker. Han jobbade för Zeiss i Göteborg i tre år innan han erbjöds jobbet som verkstadschef i Stockholm 1967.

Vito Fotoservice

Detta var kamerabolaget på Storgatan 11 i Solna kunde laga de flesta märken. Tillsammans med kompanjonen Kallade samlade bolaget erfarenheter från Zeiss, Leica och Agfa.

“Du ser ju än idag när det är Kalle som har gått igenom matningen på en Leica, det är ingen som klarar av det längre. Kalle var bäst på det där,” säger Werner.

Tillsammans med sin kompanjon Kalle drev Werner Vito Fotoservice till inpå 90-talet då Werner började jobba på LP Foto, Nytt och Begagnat som vid den tiden låg på Rådmansgatan sålde mest begagnade kameror.