Snart kommer nog våren. Jag hoppas verkligen det. Detta är den segaste av alla sega årstider, tycker jag. Veckorna mellan snösmältningen och knopparna. Årstiden grus.

Jag fortsätter att jobba igenom färdiga negativ. Jag har över tvåtusen bilder nu. Nästan 40 000 om man räknar digitala exponeringar. Emellanåt vaskar jag fram ett litet guldkorn. Här två sköna kusar som stod längst vägen i fjol sommar.

Bilden är mer eller mindre direkt ur kameran. Jag har inte ens städat bort dammet. Inspirationen tryter, som så ofta tidigt om våren. Snart kommer vändningen. Jag håller ut.