Veckans bild visar på den hobby som jag misstänker kan vara en av de mest tidskrävande som finns, nämligen segling. Det är imponerande att någon har lust och möjlighet att lägga ner den tid det tar att hålla en båt igång. Eller de pengar, för den delen, som det kostar.

Jag kan tycka att min egen hobby gränsar till vansinne, högmod och fåfänga, men att hålla sin båt sjövärdig… Galenskap. Om jag hade ens en bråkdel så mycket tid och pengar över att jag ens kunde börja fundera på segling skulle jag komma långt med mina bilder.

Förmodligen gäller samma regler inom segling som inom fotografering. Det finns sätt att göra det billigare, enklare och mer tillgängligt. Att köpa begagnad båt skall visst vara en “köpares marknad”. Det är de löpande kostnaderna som sänker projektet för de flesta av oss.

Tid är att välja

Jag brukar inbilla mig att det finns tid till allt, men att man hela tiden tvingas välja vad man skall syssla med. Jag har tid att segla, men jag väljer att använda den tiden till annat istället. Det är en del av min balans. Att inte segla ger mig mycket tid, på ungefär samma sätt som att inte röka ger mig en massa pengar över.

Det som fäller avgörandet är längtan.

Jag längtar efter mycket. Det mesta av det tar tid, mer än det kostar pengar. Jag längtar kanske efter att vara på sjön någon enstaka gång, men jag längtar aldrig efter att ligga på knä och skrapa gammal färg av en båt.

Jag har ingen aning om vad det är som gör att min längtan står till att spela musik, och varför jag dessutom längtar efter att få göra mina fotografier. Det kanske är något inom mig? Knappast något jag är född med, men allt kommer någonstans ifrån.