Förra veckan hade vi skördemånen, och till på köpet en månförmörkelse. Jag har dålig tur när det gäller att göra de här bilderna, men jag gjorde ett halvt försök. Efter att ha gjort mina efterforskningar räknade jag ut att jag skulle kunna få en riktigt fin moonrise över Stadsholmen om jag stod på Monteliusvägen.

Månen över Erstaklippan.

Månen över Söder

Första misstaget jag gjorde var ungefär 30 grader på kompassen. Månen gick upp över Slussen, så jag fick flytta mig till Bellmansgatan för att alls hinna fotografera den. Det var molnigt den här kvällen, så jag hade inte många chanser på mig innan månen försvann upp i molntäcket.

Mitt andra misstag var att använda en ny kamera, utan att riktigt ha skjutit in mig på den. Jag vet hur man exponerar mot månen, men den här gången ville det sig inte. Det är ett ganska lurigt motiv, för den är så pass mycket ljusare än allt annat runt omkring. Kanske var det att jag inte kan sensorn? Kanske gjorde jag månen till ett för litet element? Förmodligen exponerade jag med för mycket tanke på gatubilden. Månen är en totalt utbränd högdager på mina bilder.

Bellmansgatan mot Mariahissen

Bellmansgatan mot Mariahissen

Om jag hade försökt på riktigt så hade jag använt en annan kamera, och andra brännvidder, men jag ville gärna testa min nya kamera i lite mer krävande arbete. Och hårt prövad blev den.

Jag har konstaterat att displayen på Leica M9 är fruktansvärd. Bilder som egentligen är helt underbara ser kassa ut i kameran. Det var lite så jag missade månen, jag trodde jag hade exponerat bättre än vad kameran visade. Från och med nu stänger jag av displayen och granskar mitt arbete i en dator.

Miljöerna kring Monteliusvägen, Bastugatan och i flera kvarter däromkring är helt fantastisk. Jag skulle kunna göra flera fotoutflykter dit. Fin utsikt, charmiga hus, genuina miljöer och (om man är så inklinerad) en ganska trevlig pub på Bellmansgatan när man har gått varvet runt.