Två analoga kameror.

Två kameror ur Canons A-serie

Min far gav mig sin gamla Canon AE1 för länge sedan och alltsedan dess har jag främst fotat Canon. Även om jag mer eller mindre gått över till Leica nu så använder jag fortfarande mitt FD-system, för det är riktigt bra kameror. Man kan ta kontroll över processen på vilket vis man önskar, och man får hela tiden fin feedback från de inbyggda mätarna. Det är enkelt att bygga ut systemet, och varje tillbehör fungerar till hela serien.

Jag gillar min gamla AE1, där användaren ställer slutartiden och kameran beräknar bländaren. Bländarvärdet visas med en nål i sökaren, så när jag använder min AE1 så känns det som att jag kan ställa bländare eller slutare med en och samma ratt. Detta var den första systemkamera jag gick in för att lära mig, så det mesta av mitt fotograferande tar avstamp från mina lärdomar med den här kameran. Jag håller igång den även om jag på senare tid har blivit tvungen att köpa en till för att kunna plocka reservdelar.

Galleri AE1

Canons gamla A-serie är över huvud taget så bra som kameror behöver vara i mina ögon. Jag kan göra allt jag är intresserad av att göra med det här systemet. Det är enkelt att jobba med, helt okej att laga själv. Framför allt så är prisläget ett sådant att jag kan samla på mig nästan precis vad som helst som jag skulle kunna tänkas behöva. Det såldes väldigt många sådan här kameror och många är kvar. Intresset bland samlare verkar ännu inte vara gigantiskt, men det är helt klart tilltagande. Det som börjar bli lite dyrare är objektiven. Kamerahusen i A-serien är fortfarande rätt billiga. Du betalar mer för F-serien.

Vill du ha tag i en retro kamera som är enkel att använda, och som har stora möjligheter så kan jag verkligen rekommendera en kamera ur Canons A-serie.

Galleri A1